Livet som änglamamma till Gabriel & Bell

Under kvällens gång så blev mina magsmärtor bara värre och värre, tog medicin mot magkatarr för det va ju den smärtan jag hade men medicinen gjorde ingen värkan.

Efter otroligt velande från min sida hur vida vi skulle göra så fick min man ringa runt till olika ställen för att rådfråga.

Väl inne på spec förlossningen så möttes vi av väldigt trevliga barnmorskor och läkare. Det som också gjorde att jag tvekade så med att åka in var för jag vill inte stå där som ett fån, va rädd över att dem skulle tänka att jag åkte in för nått så " litet" trots att min smärta i magen va enorm!

Men vi blev så varmt välkomna och fick hjälp fort.

Dem tog massa blodprover, urinprover, dem gjorde tillväxt kontroll och kollade så barnet inte va påverkad på nått sätt, och dem kollade även livmodertappen. Allt såg bra ut, och jag tackar Gud för det, hade dem sätt att min smärta gav mitt barn också smärta så... Ja hemskt hade det vart.

Som sagt fick så varmt bemötande av dem, och dem sa om det blir värre eller att smärtorna kvarstår så ska jag inte tveka att ringa dem. Bara det, att dem sa det fick mig att känna mig så mycket lugnare, man vill ju inte åka in i onödan eller så, men dem sa också att dem förstår med tanke på våran bakgrund.

Så nu ligger jag här i sängen och försöker samla kraft till att komma upp. Har fortfarande ont i magen och jag hopas verkligen smärtan avtar under dagen nu.

Så får vi se hur denna dagen slutar.