Psykisk ohälsa

Allmänt, Förlorad vän, Livet, Livet som änglamamma och mamma, Psykisk ohälsa, Sorg, döden, förlorat mina barn, psyket, saknad, smärtan, änglamamma / Förlorad vän, Livet, Livet som änglamamma och mamma, Psykisk ohälsa, Sorg, förlorat mina barn, psyket, saknad, smärta, våga prata, Änglamamma / Permalink / 7
Något jag tänkt mycket på nu sen min vän dog är människor som mår dåligt och som inte får den hjälpen de behöver.
När vi förlorade Gabriel och Bell så mådde jag otroligt dåligt, jag ifrågasatte livet, vad är meningen med livet? varför ska jag leva när allting går emot mig, osv.
Jag tycker att man ska prata mer om psykisk ohälsa, alla har vi någon gång livet mått dåligt, självklart på olika sätt, men alla har vi någon gång känt att allting går mot oss att vi inte orkar mer, sen så finns ju självklart dem som känner mer och väljer att avsluta sitt liv som min vän gjorde. 
Anledningen till varför jag tycker att man ska prata om att man mår dåligt är för att det inte är någon tabu, det är viktigt att tala om hur man mår och ännu viktigare när man mår dåligt. Jag vill att man ska få bort det här med att döma människor som säger att de mår dåligt, att man ska sluta döma människor som tex hamnar på psyket, pga av psykisk ohälsa. 
Sedan vi förlorade våra barn så jag vart väldigt ärlig mot människor jag träffar att jag mådde väldigt dåligt, jag vart väldigt ärlig med att säga att jag hamnade på psyket. Jag hamnade där för att jag orkar inte mer, jag ropade på hjälp och jag blev sedd. Min vän ropade också på hjälp men hon blev inte sedd och så ska det verkligen vara! Jag visste att min vän var deppig, men trodde inte att hon ifrågasatte livet så som hon tydligen gjorde, när vi sågs så pratade vi aldrig om det så, man kom aldrig henne riktigt in på djupet, trotts att jag var som en öppen bok för henne, då för att visa att man inte ska skämmas över hur man mår.
Men tyvärr räckte inte det.
 
Fasen va ont det gör!!! Min älskade vän❤️
 
Nått som också snurrar mycket i huvudet nu är om hon visade nått tecken på att hon ropade på hjälp, men att jag inte såg det.
 
 
 
 
Ni kan även följa lite av mitt liv på instagram
Ms.dumbuya
 
#1 - - Martina:

håller med! sådan tabu det är att man mår dåligt, och folk bilr illa till mods om man skulle börja prata om det. jobbigt att man också ska behöva dölja det i många sammanhang...
pratar också med min son ofta, tycker det hjälper och jag är också övertygad att de hör.

beklagar din vän så oerhört mycket <3

Svar: Ja och så ska det verkligen inte vara. Tänk va många man kan hjälpa om man bara våga prata om hur man egentligen mår, utan att känna sig dömd.

Ja det tror jag verkligen att han gör ❤️

Tack snälla.
Cecilia

#2 - - Veronica:

Du skrev som det borde vara att det sku vars mindre tabu kring pysisk ohälsa. Som du vet så hmnde även jag på psyket efter förlusten att min ängel och många fördomar jag mötte folk så jag var galen!!! O tyckte synd om mig ex att hur kan du ha en sådan tjej men vi gjorde ju slut strax senare. Men att då höra sånt gör ont!!!. Snälla försök inte tänka så fanns inget du kunnat göra. Hon mådde så illa att det inte gick att se vad hon planerade. Synd att hon inte fick rätt hjälp i tid!!!! Många inkom sjukvården missar alla tecken. Tänk att din vän nu håller dina änglar i sina händer. En dag ses ni!!!. Kram

Svar: Verkligen tråkigt när man blir bemött så. Måste verkligen få bort det där. Det är ju bra att psyket tex finns för oss som verkligen behöver det,

Ja vet, bara så otroligt svårt att tänka annat, känns som man missat signalerna. Men det är ju som du säger. Hade säkert inte märkt nått ändå 😔
Tänker faktiskt så att hon går och håller mina änglar i handen. Och att vi kommer ses igen ❤️ är helt övertygad om det.
Kram
Cecilia

#3 - - Veronica :

Tänk så här att hon väntade med att avsluta dit liv för att hon hinne vilja träffa er dotter!. Så kanske det hjälper dig lite. Mår sämre med min ångest. För nån månad sedan fick jag veta 2saker av min far som gorde mig lessen. O jag gör allt för att hindra ångesten att ta över. Jag har börjat att sy på maskin o fåt det till en ny hobby som jag inte syr sen högstadiet. O förra v jag känner mig så dum men fick veta att killens syster dotter väntar sit första barn o åter igen skar det till i hjärtat av sorg över att jag inte kommer att få uppleva att bli mamma. Hon är några år yngre änn mig o snäll o kyl som person men det gprde ändå ont!!! . Kram

Svar: Usch va jobbigt, tar du nått för att lindra din ångest? Eller är ditt knep att du börjat sy?Kan förstå att det skär i hjärtat ditt. Den längtan du bär kommer jag aldrig att förstå, men jag kan föreställa mig hur tungt du tycker att det är! Kramar
Cecilia

#4 - - Veronica:

Jo tar ångest dämpande sen 3år och gick i terapi i 1.5 är o det hjälpte jag har accepterat att jag kommer att lida av ångesten resten av mit liv och då det känns extra jobbigt så syr jag eller målar o lyssnar på musik. Jag kom fram till att ångesten vinner inte helt över mig om jag kan vända den dåliga stunden och få ut nåt vackert gort som ex en tavla. Alltid varit konstnärligt lagt Sen jag va barn. Gåt på keramik kurser som vuxen o som barn och nån målar kurs som liten mest för att syrran var blyg o kände sig otrygg o ville ha syrran med som stöd och klart jag stläde upp!. Så det lindrar ångesten. Hittat verktyg för att lindra. Jo jag känner mig glad för deras skull för hon o hennes sambo är snälla som personer o har humor! Men ändå knep det till i mit hjärta då jag fick veta fast jag unnar dom det. Men sällan säjjer jag nåt åt nån. För vill inte göra nån ledsen. Jag ville ju så gärna och så kom hälsan. Gav det ena problemet efter det andra. O fast jag vet att riskerna är för höga att nåt ska hända så gör det ändå ont! Vi gjorde rätt beslut men fasiken vad det svider i en mors hjärta!. Inte lätt att måsta va klok o göra det bästa för kroppen. Men jag vet att den inte skulle orka. För många olika hälsoproblem som sku påverka negativt både mig o ev en gravidtitet. Kram

Svar: Det är bra att du har dina små knep för att lindra din ångest. Jag har också funnit lugnet i att måla tavlor, visst är det rogivande.kramar till dig <3
Cecilia

#5 - - Veronica:

Jo tar ett ångest lindrade tbl men det gör mig inte som en zombie jag bad själv av läkaren för 3år sedan och det har hjälpt mig sen gick jag även till psykolog i 1.5 är jag bad själv om hjälp och jag hade turen att träffa en bra!. Det gör ont vetskapen om att man måste göra det bästa för sin kropp o låta förnuftet vinna o inte längtan. Jag känner att kroppen alldrig sku orka med en gravidtitet pga av flera Hälso problem som tär på min kropp redan nu. Men det gör ändå ont att gå omkring och ha längtan en dröm om att 2sku få bli 3.

Jo att sy är en del som gör att min ångest lindrar. O så hör jag på min favorit musik varjedag. Alltid sedan barn gillat att måla vilket jag gör ibland och hålla på med keramik kurs jag gick på som barn och sen då jag blev vuxen. Gick även på målar kurs men mest för syrrnskull skull. Hon var blyg o våga inte gå ensam o ville ha mig med o så klart jag stläde upp!. Idag gick min maskin igen sönder!!! Den 2begandr på 2v! O nu har jag en annan begagnad denna är svårare att kära sig o mera invecklad. Om inte detta blir till nåt så måste jag försöka spara till en ny men det blir svårt då det finns redan en del på vänte listan att skaffa. Sydde mig även i fingret! Så nu är jag trött o irriterad. Kram

Svar: Försåtligt att den längtan aldrig kommer försvinna, men som du nämnt tidigare, det är tur att dina vänner och deras små finns där för dig så du kan ge dem din kärlek.kramar
Cecilia

#6 - - Veronica:

Jo funnit olika knep för att dämpa lindra ångesten. Att kunna göra nåt av den stunden den dyker upp o få tankarna bortstyrda o få ut nåt kreativ gort så gör att ångesten inte vinner helt!. Jo jag har dom tacka sjutton för det!!! Annars skulle jag gå i bitar av att inte få ut moderskärleken jag har. O så känner jag bort killens katt!!! Hon har nu lärt sig att så fort nån går i köket så tror hon det betyder jaha nu får jag nåt gott!!! O då man ropar på henne Gullis det är någon nu då kommer hon rusande inn ti köket o väntar o kollar på en noga att när!!. El om hon råkar va i köket o man säjjer det är mat! Jadå kostar hon en noga!!!! Hon är så bortskämd redan före så man måste släppa ner köttbitarna eller vad det är med en sked o mata henne! Sätter man ner skålen så slutar hon genast att äta! Så du hör vem som styr hos killen!!! Inte vi iaf!! Hahahahahaha. Men det hade dom lärt henne killens numera döda far hade lärt katten att så skulle man matas och då blev det ju så. Kram

Svar: Hehe söt liten katt. Den låter lite lik vår katt. Förutom att vår katt har tvätt för mycket bus i sig nu och avundsjuka tyvärr.
Kram
Cecilia

#7 - - Veronica:

Jo söt och mkt egen vilja i sig. Hon var hemlös då dom fann henne o killen tillbringa många tim att göra henne tam så dom kunde fånga inn henne i en mink bur. Ingen famn katt men då hon vill så visar hon att hon vill bli pajjad o söker sällskap av oss. Och ja som du hör så bortskämd som få!!!. Ärju våran lilla bebis! En på sit 14 är. Först då jag kom inn i huset så det tog ett halvår innan hon acceptera mig. O innsåg att husse slänger inte det där mösset hahahaha. Med tålamod och respekt så fick jag hennes tillit. Hon känner många skratt. Kan förstå han är lite avundsjuk först var det bara ni och sen kom en till inn i familjen. Snart vänjer han sig. kram

Svar: Hehe ja er lilla bäbis <3 fint att hon får er kärlek.Ja jag hoppas verkligen att han vänjer sig :)
Cecilia

Till top